Frostnätter av Arnaldur Indriðason



"En kulen höstkväll hittas en kvinna hängande i en snara i sin sommarstuga vid Þingvellir. Det verkar inte vara något mystiskt med hennes död, men när Erlendur får ett kasettband med en inspelning av en seans kvinnan deltog i strax före sin död, känner han att han måste gräva i hennes historia och ta reda på varför hennes liv fick ett så plötsligt och tragiskt slut. Samtidigt blir Erlendur engagerad i gamla olösta mysterier med försvunna människor och får tampas med spöken från sitt eget förflutna".

Boken är bättre än alla de andra tillsammans! Jag har längtat så tills denna skulle komma ut på svenska och nu när jag väl fick läsa den kunde jag inte sluta, otroligt spännande! Jag älskar Erlendur, rollfiguren, och jag VILL att det ska komma en till bok snart. Jag tycker det är dåligt att det tog två år att översätta till svenska, boken gavs ut på isländska redan 2007...

Betyg: 5/5


Vinterstaden av Arnaldur Indriðason



"En kall januarikväll kallas polisen till en betongförort i Reykjavik där ett lik hittats mellan höghusen. En mörkhyad, tioårig pojke ligger framstupa i en blodpöl, fastfrusen i isen. Han har stuckits i magen och övergivits i den kalla vinternatten.

När kriminalpolisen Erlendur och hans kollegor kommer till platsen är pojkens äldre halvbror Niran försvunnen, och man tror att han har med mordet att göra. Det framkommer också att en lärare i pojkarnas skola är känd för att vara aggressiv rasist, vilket får misstankarna att riktas mot honom. Men andra spår låter istället ana att det finns kopplingar till narkotikahandel, och man jagar rätt på en knarklangare som tidigare gripits för misshandel. Vet han sanningen om vad som egentligen hände den där kvällen? Varför barnet lämnades att dö?

Ut ur mörkret och snöyran stiger så smånningom en bild av händelser som är dystrare än en vinternatt vid polcirkeln".


Den bästa boken hittills i Arnaldur Indriðasons serie om kriminalpolisen Erlendur Sveinsson. Den berörde verkligen mig, att en liten tioårig asiatisk pojke blivit mördad och alla rasistiska åsikter som människor har, för det händer ju verkligen på riktigt också! Serien blir som sagt bara bättre och bättre och ni missar verkligen något om ni inte läser den.
Efter den andra boken tror jag att jag skrev att "ingenting är som det verkar" och nu gäller det mer än någonsin men det roliga är att dem faktiskt nämner det i boken. Det var bland det första som Erlendurs förra chef Marion lärde honom när han började jobba på roteln.

Betyg: 4/5


Mannen i sjön av Arnaldur Indriðason



"Vattnet sjunker undan i sjön Kleifarvatn på Island. Och på sjöbotten, fastbundet vid en rysk spionutrustning, hittar man ett skelett. Det står genast klart att skelettet är gammalt och allt pekar på att brottet begåtts under tiden för kalla kriget. Samtidigt som Erlendur och hans kollegor jobbar sig bakåt i tiden med hjälp av olika indicier berättas en annan historia. Den handlar om en ung isländsk student i Östtyskland på femtiotalet och slutar så småningom i vår tid.

Liksom i tidigare böcker är det försvunna personer som står i fokus. Händelser från två tidsplan vävs samman i en spännande berättelse om hur en grupp isländska ungdomar, uppfyllda av drömmar och hopp, ger sig av för att studera i det kommunistiska himmelriket Östtyskland - där de dock möts av moraliskt förtryck och ett allestädes närvarande angiverisystem".


Fjärde boken i serien om Erlendur Sveinsson. Denna bok var sämre skriven än de tidigare, det kändes som om författaren efter halva boken började få ont om tid och snabbade på förloppet något. Det var lite tråkigt för man hängde inte riktigt med en del av boken. Själva handlingen var jätte intressant för det var ju säkert så under kalla kriget! Socialismen styrde runt om i världen men i Östtyskland förvandlades socialismen till kommunsim som inte alls stod för demokrati och rättigheter till folket utan för makt åt staten. Människorna blev tvingade att rösta på det enda parti som fanns för att visa sitt stöd och de fick betalt för att ange sina nära och kära om de bedrog staten. I Östtyskland kunde man inte lita på någon.

Betyg: 3/5


Änglarösten av Arnaldur Indriðason



"Julen står för dörren när en anställd på ett stort hotell i Reykjavik hittas mördad. Han verkar ha levt ett ensamt och islolerat liv. Men det visar sig att han som ung var en mycket lovande barnstjärna, hårt driven av sin pappa, med en strålande karriär framför sig. Ända till dess han blev tonåring och rösten försvann för gott mitt under en konsert...Vem kan ha ha haft intresse av att ta livet av denna enstöring?".


När jag läste baksidan på boken trodde jag först att han blivit stum men riktigt så var det ju inte. För att förklara bättre så var han Islands bästa sopran i en gosskör och i tonåren kom han i målbrottet. Ni som vet hur tonerna fungerar så kan sopraner sjunga väldigt högt och ljust, inte många killar som kan det men det är väl rätt vanligt när de är små, hur som så är det svårt att träna upp en sådan tonart.

Tredje boken i serien om poliskommisarie Erlendur och böckerna blir bara bättre och bättre! Liksom de andra två har den här boken vunnit ett pris, nämligen the Martin Beck award. Läs dem alla! Nu ska jag läsa lite annat emellan som omväxling.

Betyg: 4/5


Kvinna i grönt av Arnaldur Indriðason



"Reykjavik växer. Det som för inte så länge sedan var ett sommarstugeområde utanför stan är nu på väg att bli ett nytt villaområde. Här hittar en lekande pojke ett föremål som visar sig vara en bit av ett mänskligt revben. Kriminalpolis Erlendur Sveinsson får hand om utredningen. Man gör bedömningen att skelettet är ett halvsekel gammalt och börjar systematiskt kartlägga vilka som bott i området och får upp några olika spår. Bland annat visar det sig att det levt en man i omårdet vars fästmö försvann spårlöst någon gång under kriget.

Utredningen försvåras av att nästan alla som skulle kunna ha några minnen från den aktuella tiden är döda, men man får tag i en man som berättar att en äldre kvinna som alltid är klädd i grönt, brukar synas i området. Har hon svaret på vem som ligger begravd på platsen?"


Andra delen i Arnaldur Indriðasons serie om kriminalpolisen Erlendur. Även denna bok har utsetts till nordens bästa kriminalroman och jag tycker den var bättre än den första boken, Glasbruket. Jag gillar att följa med i gamla fall från förr som är olösta. Författaren beskriver också händelseförloppet under den tiden, hur allt gick till när personen mördades och ibland märker jag att jag blir förbannad på att polisen inte vet vad som hände när jag vet det, haha. Men då har ju inte läst boken förstås ;). Läs den här serien, den blir bättre och bättre!

Betyg: 4/5


Glasbruket av Arnaldur Indriðason



"En äldre man hittas mördad i en källarlägenhet i Reykjavik. Bredvid kroppen finns ett kryptiskt meddelande och i hans skrivbord hittar polisen ett foto av en gravsten, och när man lyckas tyda inskriptionen visar det sig att i graven ligger en fyraårig flicka som dog 1968. Med hjälp av fotot nystar polisen upp gamla och nya brott som lett till flera familjetragedier. Samtidigt försvinner en ung kvinna från sitt eget bröllop...


Kriminalpolis Erlendur Sveinsson och hans kollegor står inför ett ovanligt komplicerat och svårt fall som har sina rötter bakåt i en tid då mycket var annorlunda".


Första delen i Arnaldur Indridasons serie om kriminalpolisen Erlendur. Boken har blivit utsedd till norden bästa kriminalroman. Den var bra och spännande men jag har läst bättre böcker som mer förtjänar priset men jag ska absolut fortsätta följa serien. Det var ett komplicerat fall och det var intressant att nysta upp bakgrunden till mordet som visade sig vara mer invecklat än vad man först tror. Jag förundrades över de isländska bokstäverna, väldigt vackra är de, till exempel denna: ð , uttalas "th" som i engelskans "this". Varför kan inte svenska alfabetet vara lite mer som det isländska? Varför måste vi ha vanliga, tråkiga bokstäver?


Betyg: 3/5