Jeep

"En måndag i november, klockan är fyra, det mörknar och blöt snö faller över Stockholm. Mannen sätter sig tillrätta i tunnelbanan med sin kvällstidning. När han ser alla trista, gråbleka ansikten runt omkring sig känner han sig tillfreds. Han är ju själv framgångsrik, lyckligt gift och far till tre barn. Allt kan bara bli bättre.

I fönstret ser han spegelbilden av en luggsliten typ som tycks stirra på honom. Syns det utanpå att han är lycklig? Stör det? I så fall kan ha leva med det.

Tåget bromsar in, mannen gör sig beredd att stiga av. Han märker inte att den dystra figuren reser sig också han.

På kort tid inträffar flera bestialiska mord i Mellansverige. När kriminalkommissarie Conny Sjöberg vid Hammarbypolisen börjar ana att de hör ihop blir han iskall inombords. Det finns en människa därute vars drivkrafter är mycket personliga och som inte kommer att rygga undan för något".

Efter att ha läst nästan hela serien om kriminalkommissarie Alan Banks av Peter Robinson tänkte jag pröva på lite svenska deckare. Dock blev jag väldigt besviken. Boken börjar väldigt bra, annars brukar det vara tvärtom, att boken är seg i början men sen blir bra, men denna blir sedan sämre. Allt jag kan säga är att ingenting är som det verkar och att boken helt klart ändå är värd att läsas. Min negativitet kommer enbart från att jag är ovan med svenska deckarförfattare. Det finns en till bok av samma författare jag är intresserad av att läsa; mamma, pappa, barn. Någon som har läst den?

Betyg: 3/5