Panikångest
Jag har fått tillbaka panikångesten, trodde den aldrig mer skulle komma men idag slog den till och på skolan av alla ställen! Just innan lektionen stod jag med Jonas och väntade och kände då hur hjärtat började slå fortare, jag började svettas och hade svårt att andas. Jag kände hur jag började hyperventilera och det kändes som att jag skulle dö av en hjärtattack - panikångest. Det lugnade ner sig rätt fort igen och jag kunde gå på lektionen och som tur var så kunde jag sitta och ta det lugnt och bara lyssna på vad de andra hade att berätta. Jag berättade lite kring boken och de andra frågorna, så mycket som jag orkade. Hade planerat att söka till rkuf läger i sommar i Kenya men nu vet jag inte om jag vågar när den kommit tillbaka, vill ju bara kunna må bra igen och njuta av det roliga livet har att erbjuda. Att gå med i rkuf är det bästa jag gjort i hela mitt liv, det är roligt, det är trevliga människor och samtidigt försöker man göra världen bättre. Men som sagt så har jag mina begränsningar och jag tycker det är så synd att alltid behöva oroa sig för någonting. Tårarna rann ner för kinderna hela vägen hem från skolan.
