att vara rädd för att dö
Det känns som om pulsen slår i 200 och en konstant rädsla för att det ska sluta slå förföljer mig. Tänk om hjärtat skulle sluta slå? Vad gör jag då? Ingenting såklart, om hjärtat skulle sluta slå skulle jag dö. Vad händer när man dör? Vad händer egentligen? Jag vill inte föreställa mig att det inte händer någonting, att vi människor bara dör och bara ligger. Jag kan inte tänka mig att inte kunna tänka, att inte känna någonting, att inte finnas till. Tanken att jag aldrig kommer få veta, för ingen kan någonsin veta hur det är att vara död, gör att jag får panik.
Människor som dött i några minuter berättar olika historier, men om dem nu var döda, hur kunde dem tänka? För man kan inte tänka, hjärnan är död. Vilket betyder att deras hjärna ännu inte dött varav dem i praktiken inte var döda, deras hjärta slog bara inte i några minuter. Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig för att människor inte ska tro att jag är galen, men det är min rädsla och kanske är jag galen men jag står inte ut med tanken att inte veta. Tänk att gå igenom ett liv, 80 år eller så och bara undra och tänk om svaret sedan blir att det faktiskt inte händer någonting. Självklart kan vi inte, om så är fallet, veta det fast vi är döda eftersom ingenting händer men vad underbart att som död upptäcka att det faktiskt fanns någonting då som vi faktiskt kan uppleva.
Största rädslan: Att hjärtat ska sluta slå när jag är vaken (sekunderna man faktiskt fortfarande lever och inser det)
Att aldrig mer vakna upp och aldrig mer känna någonting, att aldrig mer kunna tänka eller prata eller bara vara.
Jag slog upp ordet död i svenska akademiens ordlista:
"förhållande(t) att man l. att ngn l. ngt upphör att lefva, upphörande(t) af lifsfunktionerna, lifvets upphörande l. slut; i fråga om människa, djur, växt, kroppsväfnad, cell l. dyl. som tänkes ha själfständigt lif;"
Upphörandet av livsfunktionerna? Är tänkandet ett av dem? förmodligen...
