Den sanna världen
Just nu är det mycket prat både i tv och i tidningar om personer som försvinner, spårlöst eller att de hittas döda. Jag vill be alla att ägna en tanke varje dag åt dessa människor. Världen vi lever i är alltför grym, jag hoppas dessa människor det bästa i en annan värld.
Att tänka på; Jonatan och Skorpan kommer till Nangijala efter att ha dött i den "vanliga världen". I Nangijala är det hemskt, inte paradis som vi tror vi ska komma till. Där finns bland annat Katla som dödar....hur man nu kan dö igen? Detta väcker frågor om liv och död som jag älskar att diskutera om. Jonatan blir bränd av Katlas eld som är dödande och han ber Skorpan att ta livet av sig för att följa honom till Nangilima. När jag såg den första gången som vuxen kunde jag inte förstå hur det kunde vara en barnfilm och jag började tänka på Astrid Lindgrens andra böcker och filmer, vad handlar de om? Om schizofreni, mobbning och själviskhet. Hon skildrar världen på ett verkligt sätt i sina historier, annat är det med krambjörnarna där alla är elaka och sen blir snälla när de möter dessa björnar. Det händer bara inte. 
Hemskhet, elakhet, kärlek, självmord?
Lillebrors låtsaskompis? Schizofreni? Ensamhet, elakhet, mobbning?
Underbart, kärlek, hjälpsamhet, snällhet osv?
Vilken värld är den sanna? Vad är det bästa att lära våra barn om våran värld som vi skapat?
