Bitterfittor
Vill börja dagens inlägg med att säga att jag blev otroligt ledsen när jag läste att Alex Schulman ska lägga ner sin blogg, vad ska jag nu störa mig på? Får hitta ett annat störningsmoment. Men jag kan inte få bort tanken på att han kanske läste min blogg igår :D och nu har han förstått att hans blogg är värdelös och så lägger han ner den, möjligheten finns ju även om den är liten.
Bitterfittor, vad är det? Är det dem där sura tanterna som snattar på konsum inne i stan. Lägger saker under jackan i rulatorn och sen skyller på oss ungdomar eller är dem sura tanterna som sitter i receptionen på vårdcentralen, dem som ville bli läkare men hade inte hjärna nog och hamnade i receptionen i närheten av läkarna eller det kanske rent av dem som jobbar på konsum som frågar efter legg varje gång jag handlar snus och bara väntar på dagen jag ska säga att jag glömt det hemma fast dem vet vid det här laget att jag är 20 år. Busschaufförer är ganska bittra också, i alla fall i Luleå. När man ska handla snus och cigaretter, då är man minsann under 18, samma på systemet, under 20 (alltså man ska alltid visa legg) men när man åker buss då är man helt plötsligt över 20 år och ska betala vuxen biljett, nu är jag visserligen det men inte för tre veckor sedan. Konstigt hur olika yrken kan uppfatta hur gammal man är.
En Bitterfitta är alltså en tant som haft drömmar som inte gått i uppfyllelse. Undra om jag kommer bli de. Jag vill nästan det. Känner tjusningen gå igenom ryggraden när jag tänker på hur härligt det ska bli att sitta på äldreboendet, röka cigaretter och ta en snaps till maten och utnyttja personalen precis som bitterfittorna idag gör. Eftersom jag fått stå ut så mycket redan vill jag blir en sån som dem. Då får man utlopp för allt man missat, man tar ut det på de yngre, härligt! Sen är det ju ett litet straff också att bli en bitterfitta, jag menar man måste ju stå ut med att man verkligen inte fick göra allt man ville göra, att man hade ett olyckligt äktenskap och djävulska barn som man tagit hand om hela sitt liv och som sen lämnar en på hemmet när man blivit senil och gammal istället för att återgälda det man själv gjort för dem, har man inte lite rätt att bli en bitterfitta då?
Slutkläm: Tentan gick bra, förhoppningsvis får jag godkänt och slipper att göra om. Svaret kommer om två veckor. Jag vill gratulera Johanna, min systerdotter som själv fick en liten flicka idag, Alissa Isabelle.
Ikväll blir det att läsa Jorden är en ö, har seminarium på fredag om den boken. Ska vara välförberedd.
Boktips: Marie Sveland - Bitterfittan (2007). Mycket läsvärd bok för dig som vill veta mer om bitterfittor.
Kommentarer
Postat av: Elisabeth
Välkommen till bloggfamiljen :-) Nu är vi nästan som familjen Schulman. Ja, bitterfittor är verkligen inte något man vill bli trots att jag kan vara i farozonen. Mycket bra och tänkvärd bok samtidigt som det är väldigt rolig att läsa.
Postat av: Simone
"En Bitterfitta är alltså en tant som haft drömmar som inte gått i uppfyllelse." skriver du.
Ja, så är det kanske.. jag är dock inte tant, men skulle ändock bekänna mig vara en, så kallad "bitterfitta".
Jag blir sur och grinig över hur samhället är idag.
Jag skulle gärna se det vara annorlunda. Dock så kräver detta mycket från samhället. Och om nu något överhuvudtaget kommer att bli annorlunda, någonsin, så kommer detta att ta mycket lång tid. Tyvärr.
Ha det bra!
